Jippi! Förlagsavtalet påskrivet.

förlagsavtal beskuren

Mitt manus har hittat sitt förlag.

Mitt manus, som idag består av 294 A4-sidor, ska bli bok om ett år. Det är en konstig känsla, inte riktigt verklig och samtidigt helt berusande galen.

Min boks födelse och research i Ghana

Allt började med en dramaövning under en skrivkurs på Tärna Folkhögskola. Där föddes min huvudperson och där skapade jag en scen, som, hör och häpna, fortfarande finns kvar i boken. Året därpå tillbringade jag och en av mina skrivarvänner några dagar på Tärna Folkhögskola. Vi låste in oss i ett eget hus och skrev från morgon till kväll. När jag åkte hem hade jag min början och mitt synopsis.

Sen dess har berättelsen blivit skriven, ibland intensivt, ibland med långa mellanrum. Vid ett tillfälle i skrivprocessen upptäckte jag att jag var tvungen att åka till Ghana för min research. Jag insåg att det inte gick att skriva utan att ha upplevt det på riktigt. Fråga mig inte varför min huvudperson var tvungen att välja just Ghana. Det var inget jag kunde styra över.

Det har varit en njutning att skriva och jag har hela tiden haft fullt av coacher runt mig. Mina skrivarvänner har fått stå ut med mitt manus under så många år. Jag har bollat tankar. De har pekat på saker som inte fungerar. Och jag har skrivit om och skrivit om och skrivit om.

Att hitta förlag

Mitt manus har varit hos flera förlag och kommit i retur. Jag har både fått standardbrev och mer utförliga svar. Och nu har jag äntligen hittat förläggaren som vill ge ut min bok.

Det är ett arbete att välja och hitta förlag. Många skickar in till flera förlag samtidigt och det gjorde jag också i början. Jag skickade in manuset tillsammans med ett standardföljebrev till många förlag och så väntade jag på svar. Det var nästan lite svårt att hålla koll på vilka jag hade skickat till. Nu försöker jag kolla in förlagens utgivning. Jag försöker också läsa någon nyutkommen bok. Det gör det lättare att se om just min bok skulle passa förlaget. Jag tror också att det är en styrka i kontakten med förlaget och i följebrevet.

Den här delen av skrivandet är något jag inte har förstått fullt ut förrän nu. I januari skrev jag klart ett nytt manus, ett barnboksmanus den här gången. I skrivande stund befinner det sig hos ett förlag, mitt förstahandsval. Det tar längre tid på det här sättet. Jag vet. Det kan hända att jag får revidera min plan. Men tills dess fortsätter jag som planerat.

Redaktörsläsning

För två veckor sedan skrev jag under förlagsavtalet. Efter en massa mail och telefonkontakt tar nu redaktörsläsningen vid. Det blir en antiklimax. Totalt tyst från förläggaren. En normal författare tar väl tillfället i akt och börjar skriva på en ny bok. Det är klart att jag också gör det, i alla fall i huvudet. Så för den som undrar över förlagsprocessen kan jag meddela att jag återigen väntar på att förlaget ska läsa mitt manus. Skillnaden är att jag vet att det blir läst, noggrant dessutom. Och jag vet att jag kommer att få saker att redigera nästa gång jag hör ifrån dem.