När man lär sig något om sig själv

kruka

Jag har alltid en liten procedur runt mitt skrivande. Först och främst ska det finnas en massa tid. Sen ska kaffekoppen fram och så ska det vara en mysig miljö, alltså städat och sånt. Jag ska inte ha en massa lösa trådar i mitt liv, alltså ska tvätten vara hängd, alla diskussioner i familjen vara utredda, och alla grubblerier undanstädade.

Igår kväll blev det lite sent. En perfekt kväll för att krypa upp framför en film. Vi hade planerat att göra en massa saker, men ingenting blev gjort och det fanns fullt med lösa trådar som inte fick ro i min hjärna.

Men så satte jag mig vid datorn. När jag öppnade locket slog det mig att jag inte hade en aning om vad jag skulle skriva, vad som skulle hända i kapitlet. Men jag började skriva och skrev 1000 ord på drygt en timme. Jag har aldrig tidigare räknat ord så jag har ingen aning om ifall det är mycket eller lite. Men för mig var det häftigt att se att det gick att skriva så mycket på så kort tid, utan alla mina normala förberedelser.

Och det var en så härlig känsla att sätta mig i båten (inte bara bildligt) och segla med i texten. Det var inte ens jag som satt vid rodret. När jag var klar var min känsla att ja just det. Så ska det ju vara. Och så slutade jag skriva i ännu en cliffhanger och nu längtar jag efter att sätta igång och skriva i en till timme.

Det jag har lärt mig är att jag inte behöver så mycket tid. Jag kan ta den tid som finns. Och det är en hääärlig känsla.

 

 

5 reaktion på “När man lär sig något om sig själv

  1. Hurra!

    Tusen ord på en timme, ja jag skulle säga att det är mycket! För mig tar det ibland en hel dag, eller i alla fall drygt tre timmar att få till så mycket. Och vilken grej att inse att det går.

    Jag tror verkligen att en av nycklarna till att få bättre rutiner är just det där, att inte ha så otroligt mycket måsten runt skrivandet. Jag förstår precis hur du känner för jag är i mångt och mycket likadan. Ingen disk, ingen tvätt, sängen bäddad och så en kaffekopp. Det ska kännas mysigt. När det fungerar är det fantastiskt, och jag tycker egentligen att det är så det ska vara. Men man blir ju verkligen hindrad i sitt skrivande om det är förutsättningar man absolut måste ha till varje pris för att kunna skriva, istället för om det bara är de ultimata förutsättningar under vilka man skriver som bäst.

    Så grattis och fantastiskt bra jobbat!

    /Linda

    • Tack. Igår blev det inte lika många ord. Och det blev bara 45 minuter. Sega 45 minuter. Men det gör inget. Idag är en ny dag.

  2. Så härligt det låter! 🙂 Hoppas resten av din skrivsommar blir lika bra, oavsett situationen runt skrivandet. Det är väl bra att se att det inte alltid måste gå till på samma sätt. Jag hoppas att jag också förmår mig till att ”bara sätta mig” så där snart igen.

  3. Åh, så härligt att läsa. Får också känna på lite den där känsla att ja, men det är ju så här det ska vara. Minns gånger jag också blivit överraskad. Va, kunde jag skriva så där pass fastän det var ditten och datten och smått om tid?! Ler stort och myser i känslan ett tag. Tack!

  4. Det är inte alla dagar det blir något skrivet. Idag och igår är sådana dagar. Nu är jag mitt uppe i flyttbestyr och fokus ligger på något annat. Stugan ska tömmas i morgon.
    Men jag tänker att kanske ändå att jag hinner skriva något om några timmar. Kanske…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *